Likvidation

Albert Eichmann förde protokollet vid den ökända konferansen i Wannese där den slutgiltiga lösningen av "judefrågan" beslutades. Han var ansvarig för deportationerna av judar till dödslägren, vilka han vid flera tillfällen också besökte. Hans avgörande insats i utrotningen av sex miljoner judar, går inte att ifrågasätta. Efter krigsslutet flydde Eichmann till Sydamerika för att undgå Nurnbergrättegångarna. Efter kriget pågick efterspaningar efter Eichmann och flera andra nazister som flytt till Sydamerika (förutom Eichmann bör också Doktor Mengele nämnas). Huvudansvarig för dessa spaningar var Isser Harel, ansvarig för Israels  inrikes underrättelsetjänst Shin Bet. 1958 bekräftades Albert Eichmanns existens i Argentina. "Huset vid Garibaldigatan" handlar om infångandet av Eichmann som fick sitt slut den 23 maj 1960.  

Denna bok är ett överraskande dokument. Jag hade förväntat mig en mindre objektiv berättelse. De flesta som deltog i kidnappningsoperationen av Eichmann, var personligt berörda av förintelsen. De hade själva överlevt lägren och nästan alla hade förlorat sina nära och kära. Den saklighet som utmärker boken var inte något jag hade räknat med. Jag hade heller inte föreställt mig att boken enbart skulle handla om momenten som föregick infångandet. Steg för steg beskrev Isser operationen och även om han med tyngd fördömde Eichmanns handlingar fanns det hela tiden en förundran över att denna taniga man som gömt sig så länge i Argentina - faktiskt kunde vara det monster i människohamn, som alla föreställt sig. Dessa tankar gjorde berättelsen om infångadet av Eichmann trovärdigt. Även om jag saknade ett mer ingående psykologiskt perspektiv, tyckte jag att författaren lyckades fånga mig från första sidan.  Men vad mera är - han lyckades fånga mitt intresse för Eichmann och genast, efter att ha slagit igen pärmarna på boken - bestämde jag mig för att försöka hitta rättegångsprotokoll, eller böcker om själva rättegången i Israel mot Eichmann - som Isser inte redovisar.
Isser dog 91 år gammal år 2003.

Vill man läsa en dokumentroman om hur hemliga operationer faktiskt utförs är denna bok ett fynd. Den är också hyfsat välskriven även om den inte erbjuder några särskilda litterära finesser. Jag rekommenderar boken varmt. Den får en stark trea i betyg.