Likvidation

Ferenc Göndör deporteras som 16 åring till Auschwitz tillsammans med sin familj som alla går under i nazisternas dödsfabrik. Ferenc överlever men bara för att kastas in i ett nytt helvete när han försöker skapa sig ett nytt liv på ruinerna av sitt förra. Han upptäcker snart att förintelsen inte slutade med Auschwitz och att judarna är ovälkomna i de flesta länder, trots de miserabla förhållandena. Vi får följa Ferencs livshistoria och kamp för att ta sig till Sverige - det förlovade landet. 

 I nionde klass kom Ferenc Göndör till Alvikskolan och föreläste om sitt olycksaliga öde. Detta var långt innan jag fängslades av förintelsens historia - och troligen lyssnade jag med tonåringens nonchalanta rastlöshet. Mitt minne av boken var vagt, jag hade inte läst den på tio år. Men under omläsningen förstod jag varför. Boken är visserligen intressant att läsa för sitt historiska värde, men det är inte högkvalitativ litteratur. Halva boken handlar om kampen att ta sig till Sveirge och boken avslutas när den börjar bli som mest intressant. Jag blev nämligen mest nyfiken över Göndörs syn och uppfattning av vårt land i ljuset av sina upplevelser. Men alla trådar i den riktningen avslutas i okritisk beundrand. Rent språkligt är Göndörs författarstil monoton och ofta oengagerande. Författaren knyter inte ihop några trådar, belyser inte samtidshistorian och saknar glöd i sitt författarskap. Troligen var det därför jag inte berördes av hans berättelser - ens när jag fick höra den på riktigt.

Göndörs berättelse är visserligen ett tidsdokument, men saknar glöden som får mig att vilja läsa mer om det skedda - eller av författaren själv. Därför får den en tvåa i betyg.