Moder natt
Howard W Campell Jr är en inte helt övertygad nazist som gör radioprogram för utlänningar i Tyskland och sprider antisemitisk propaganda i samma stil som Goebbles. Campell är också populär sällskapsbroder bland toppskiktet av nazister i tredje riket. Även om han egentligen inte tycks hysa några personligt präglade åsikter politiskt, har han valt att sprida nazismens hatiska haranger och han är riktigt duktig på det. Hans apatiska inställning till det samhälle han lever och hyllar har sin grund i hans passionerade äktenskap. Världen som han lever i är nämligen bara en skuggvärld av den som han och Helga skapat. Om nätterna viker vardagen undan för passionen och nätterna är det enda som har någon betydelse för Campell. Relativt tidigt in i kriget värvas Campell av sitt eget lands regering för att spionera på tyskarna. Campell som har näsa för förändringar i tiden, väljer att spela med i leken. Detta dubbelspel gör honom ytterligare benägen att ifrånta sig själv ansvaret för sina radiosändningar. Under ett bombräd faller hustrun offer och Campell förlorar sin enda mening att existera. När kriget avslutas och hans amerikanska arbetsgivare vägrar erkänna hans spionverksamhet ruttnar Campell bort i en sunkig förort till New York. Han tycks fortfarande inte förstå sin skuld i kriget, utan går upp i sin egen eländighet.
Allting kommer att förändras när han blir vän med grannen nedanför, som också är en avdankad spion, men åt Ryssland. De äldre herrarna spelar schack i timmar och berättar gamla minnen. Dock visar det sig att den ryska spionen fortfarande är aktiv och han riktar medias uppmärksamhet mot den gamle radioprataren. Detta ger två konsekvenser, Campell får medial uppmärksamhet och blir ofrivilligt en martyr för en ideologi som han inte kan stå för (och egentligen aldrig trott på). Nynazister höjer honom till skyarna och lyckas med konststycket att finna Campells hustru. För Campell innebär detta att livet börjar om på nytt. Han står nu i tacksamhets skuld till människor som han inte längre känner sig ha något gemensamt med. Och Helga själv är sig inte helt lik. Och medan frågetecknen kring Helgas faktiska identitet reses tvingas Campell ta itu med det förflutna.
Som ni säkert märker är detta en ganska fantastisk historia, så fullproppad med ideér och infall att intrigen tenderar koka över. Grundtanken i boken är att en handling - oavsett bakomliggande motiv - kan vara ond och att man måste ta ansvar för sina handlingar. Campell ger ju inte direkt ett sympatiskt intryck, men värre är att hans öde inte griper tag. Därför blir historien som sådan ganska ointressant. Vonnegut är en duktig författare men sprudlar över av idéer och denna bok hade definitivt vunnit på att beskäras och ansas en hel del. En svag trea blir betyget. 
